Immagini della pagina
PDF
ePub

ἔνειμεν αὐτοὺς τοῖς πρώτοις τῶν φαλαγγιτῶν ὀγδοήκοντα λόχοις. εἶχον δὲ καὶ οὗτοι τοὺς ἐπιφανεστάτους λοχαγούς. τοὺς δὲ λοιποὺς πολίτας, οἳ τίμησιν εἶχον ἐλάττονα δώδεκα καὶ ἡμίσους μνῶν, πλείους τὸν ἀριθμὸν ὄντας τῶν προτέρων, ἅπαντας εἰς 5 ἕνα συντάξας λόχον στρατείας τε ἀπέλυσε καὶ πάσης εἰσφορᾶς ἐποίησεν ἀτελεῖς. ἐγένοντο δὴ συμμορίαι μὲν ἕξ, ἃς Ρωμαῖοι καλοῦσι κλάσεις, τὰς Ἑλληνικὰς κλήσεις παρονομάσαντες λόχοι δὲ οὓς αἱ συμμορίαι περιελάμβανον ἑκατὸν καὶ ἐνενηκοντατρεῖς. ἐπεῖχον δὲ τὴν μὲν πρώτην συμμορίαν ὀκτὼ καὶ ἐνενή10 κοντα λόχοι σὺν τοῖς ἱππεῦσι· τὴν δὲ δευτέραν εἴκοσι και δύο σὺν τοῖς χειροτέχναις· τὴν δὲ τρίτην εἴκοσι· τὴν δὲ τετάρτην πάλιν εἴκοσι καὶ δύο σὺν τοῖς σαλπισταῖς καὶ βυκανισταῖς· τὴν δὲ πέμπτην τριάκοντα· τὴν δ ̓ ἐπὶ πάσαις. τεταγμένην εἷς λόχος ὁ τῶν ἀπόρων.

15 ΧΙΧ. Ταύτῃ τῇ διακοσμήσει χρησάμενος, τὰς μὲν τῶν στρατιωτῶν καταγραφὰς κατὰ τὴν διαίρεσιν ἐποιεῖτο τὴν τῶν λόχων, τὰς δὲ τῶν εἰσφορῶν ἐπιταγὰς κατὰ τὰ τιμήματα τῶν βίων. ὁπότε γὰρ αὐτῷ δεήσειε μυρίων, ἢ δισμυρίων, εἰ τύχοι, στρατιωτών, καταδιαιρῶν τὸ πλῆθος εἰς τοὺς ἑκατὸν ἐνενηκοντατρεῖς 20 λόχους, τὸ ἐπιβάλλον ἑκάστῳ λόχῳ πλῆθος ἐκέλευε παρέχειν ἕκαστον λόχον· τὴν δὲ δαπάνην τὴν εἰς τὸν ἐπισιτισμὸν τῶν στρατευομένων καὶ εἰς τὰς ἄλλας χορηγίας τὰς πολεμικὰς ἐπιτελεσθησομένην συμμετρησάμενος οπόση τις ἀρκοῦσα ἔσται, διαιρῶν τὸν αὐτὸν τρόπον εἰς τοὺς ἑκατὸν ἑνενηκοντατρεῖς λό25 χους, τὸ ἐκ τῆς τιμήσεως ἐπιβάλλον ἑκάστῳ διάφορον ἅπαντας ἐκέλευσεν εἰσφέρειν. συνέβαινεν οὖν τοῖς τὰς μεγίστας ἔχουσιν οὐσίας ἐλάττοσι μὲν οὖσιν, εἰς πλείονας δὲ λόχους μεμερισμένοις, στρατεύεσθαί τε πλείους στρατείας οὐδέποτε ἀναπαυομένους καὶ χρήματα πλείω τῶν ἄλλων εἰσφέρειν· τοῖς δὲ τὰ μέτρια καὶ 30 μικρά κεκτημένοις πλείοσιν οὖσιν ἐν ἐλάττοσι λόχοις, στρατεύεσθαί τε ὀλιγάκις καὶ ἐκ διαδοχῆς, καὶ βραχείας συντελεῖν εἰσφοράς· τοῖς δ ̓ ἐλάττω τῶν ἱκανῶν τετιμημένοις ἀφεῖσθαι πάντων τῶν ὀχληρῶν. ἐποίει δὲ τούτων ἕκαστον οὐκ ἄτερ αἰτίας, ἀλλὰ πεπεισμένος ὅτι πᾶσιν ἀνθρώποις ἆθλα τῶν πολέ

[blocks in formation]

μων ἐστὶ τὰ χρήματα καὶ περὶ τῆς τούτων φυλακῆς ἅπαντες και κοπαθοῦσιν· ὀρθῶς οὖν ἔχειν ᾤετο τοὺς μὲν περὶ μειζόνων κινδυνεύοντας ἄθλων μείζονας ὑπομένειν κακοπαθείας τοῖς τε σώμασι καὶ τοῖς χρήμασι, τοὺς δὲ περὶ ἐλαττόνων ἧττον ἐνοχλεῖσθαι κατ ̓ ἀμφότερα, τοὺς δὲ περὶ μηδενὸς δεδοικότας μηδὲν 5 κακοπαθεῖν, τῶν μὲν εἰσφορῶν ἀπολυομένους διὰ τὴν ἀπορίαν, τῶν δὲ στρατειῶν διὰ τὴν ἀνεισφορίαν. οὐ γὰρ ἐλάμβανον ἐκ τοῦ δημοσίου τότε Ρωμαῖοι στρατιωτικούς μισθούς, ἀλλὰ τοῖς ἰδίοις τέλεσιν ἐστρατεύοντο. οὔτε δὴ χρήματα συνεισφέρειν τοὺς οὐκ ἔχοντας ὁπόθεν συνεισοίσουσιν, ἀλλὰ τῶν καθ ̓ ἡμέραν 10 ἀναγκαίων ἀπορουμένους ᾤετο δεῖν, οὔτε μηδὲν συμβαλλομένους στρατεύεσθαι τινας ἐκ τῶν ἀλλοτρίων ὀψωνιαζομένους χρημά των, ὥσπερ τοὺς μισθοφόρους.

ΧΧ. Τοῦτον δὲ τὸν τρόπον ἅπαν ἐπιθεὶς τὸ βάρος τοῖς πλουσίοις τῶν τε κινδύνων καὶ τῶν ἀναλωμάτων, ὡς εἶδεν ἀγα- 15 νακτοῦντας αὐτούς, δι ̓ ἑτέρου τρόπου τὴν τε ἀθυμίαν αὐτῶν παρεμυθήσατο καὶ τὴν ὀργὴν ἐπράυνε, πλεονέκτημα δωρησάμενος ἐξ οὗ πάσης ἔμελλον τῆς πολιτείας ἔσεσθαι κύριοι, τοὺς πένητας ἀπελάσας ἀπὸ τῶν κοινῶν· ἦν δὲ τὸ πλεονέκτημα περὶ τὰς ἐκκλησίας, ἐν αἷς τὰ μέγιστα ἐπεκυροῦτο ὑπὸ τοῦ δήμου. εἴρη- 20 ται δέ μοι καὶ πρότερον ὅτι τριῶν πραγμάτων ὁ δῆμος ἐκ τῶν παλαιῶν νόμων κύριος ἦν τῶν μεγίστων τε καὶ ἀναγκαιοτάτων, ἀρχὰς ἀποδεῖξαι τάς τε κατὰ τὴν πόλιν καὶ τὰς ἐπὶ στρατοπέδου, καὶ νόμους τοὺς μὲν ἐπικυρῶσαι, τοὺς δ ̓ ἀνελεῖν, καὶ περὶ πολέ μου συνισταμένου τε καὶ καταλυομένου διαγνώναι. τὴν δὲ περὶ 25 τούτων διάσκεψιν καὶ κρίσιν ἐποιεῖτο κατὰ τὰς φράτρας ψηφοφο ρῶν· καὶ ἦσαν οἱ τὰ ἐλάχιστα κεκτημένοι τοῖς τὰς μεγίστας ἔχουσιν οὐσίας ἰσόψηφοι· ὀλίγων δὲ ὄντων, ὥσπερ εἰκός, τῶν πλουσίων, οἱ πένητες ἐν ταῖς ψηφοφορίαις ἐπεκράτουν μακρῷ πλείους ὄντες ἐκείνων. τοῦτο συνιδὼν ὁ Τύλλιος ἐπὶ τοὺς πλού- 30 σίους μετέθηκε τὸ τῶν ψήφων κράτος. ὁπότε γὰρ ἀρχὰς ἀποδεικνύειν ἢ περὶ νόμου διαγινώσκειν ἢ πόλεμον ἐκφέρειν δόξειεν αὐτῷ, τὴν λοχίτιν ἀντὶ τῆς φρατρικῆς συνῆγεν ἐκκλησίαν.

poëtisch = ἄνου. — 1. Aehnlich urtheilt Nicias bei Thuc. VI, 9: voμίζω ὁμοίως ἀγαθὸν πολίτην εἶναι, ὃς ἂν καὶ τοῦ σώματός τι καὶ τῆς οὐσίας προνοῆται· μάλιστα γὰρ ἄν ὁ τοιοῦτος καὶ τὰ τῆς πόλεως δι ̓ ἑαντὸν βούλοιτο ὀρθοῦσθαι.

8. στρατιωτικούς μισθούς: Es geschah dies erst im J. 406 v. Chr. bei Beginn des letzten Veientischen Krieges, cf. Liv. IV, 59 decrevit senatus, ut stipeudium miles de publico acciperet, cum ante id tempns de suo quisque functus eo munere esset. (Der

[merged small][ocr errors]

ἐκάλει δὲ εἰς ἀπόφασιν γνώμης πρώτους μὲν λόχους τοὺς ἀπὸ τοῦ μεγίστου τιμήματος καταγραφέντας, ἐν οἷς ἦσαν οἵ τε τῶν ἱππέων ὀκτωκαίδεκα καὶ οἱ τῶν πεζῶν ὀγδοήκοντα. οὗτοι τρισὶ πλείους ὄντες τῶν ὑπολειπομένων, εἰ τὸ αὐτὸ φρονήσειαν ἐκρά 5 τουν τῶν ἑτέρων, καὶ τέλος εἶχεν ἡ γνώμη· εἰ δὲ μὴ γένοιντο ἐπὶ τῆς αὐτῆς προαιρέσεως ἅπαντες οὗτοι, τότε τοὺς ἀπὸ τοῦ δευτέρου τιμήματος εἴκοσι καὶ δύο λόχους ἐκάλει. μερισθεισῶν δὲ καὶ τότε τῶν ψήφων τοὺς ἀπὸ τοῦ τρίτου τιμήματος ἐκάλει καὶ τετάρτους τοὺς ἀπὸ τοῦ τετάρτου τιμήματος. καὶ τοῦτ ̓ 10 ἐποίει μέχρι τοῦ γενέσθαι λόχους ἑπτὰ καὶ ἐνενήκοντα ισοψή φους. εἰ δὲ μέχρι τῆς πέμπτης κλήσεως μὴ τύχοι τοῦτο γενόμε νον, ἀλλ ̓ εἰς ἴσα μέρη σχισθεῖεν αἱ τῶν ἑκατὸν ἐνενήκοντα δύο λόχων γνῶμαι, τότε τὸν ἔσχατον ἐκάλει λόχον, ἐν ᾧ τὸ τῶν ἀπόρων καὶ διὰ τοῦτ ̓ ἀφειμένων ἁπάσης στρατείας τε καί εἰσφορᾶς 15 πολιτῶν πλῆθος ἦν· ὁποτέρᾳ δὲ προσθοῖτο τῶν μερίδων οὗτος ὁ λόχος, αὕτη τὸ κράτος ἐλάμβανε. τοῦτο δ ̓ ἦν σπάνιον καὶ οὐ μακρὰν ἀπέχον τοῦ ἀδυνάτου. τὰ πολλὰ μὲν γὰρ ἐπὶ τῆς πρώτης κλήσεως τέλος ἐλάμβανεν, ὀλίγα δὲ μέχρι τῆς τετάρτης προὔβαινεν· ἡ δὲ πέμπτη κλῆσις καὶ ἡ τελευταία παρείλκοντο.

[merged small][merged small][merged small][ocr errors]

XLIX. Inde L. Tarquinius regnare occepit, cui Superbo 1 cognomen facta indiderunt, quia socerum gener sepultura prohibuit, Romulum quoque insepultum perisse dictitans; primo- 2

lung (comitia centuriata) an die Stelle der rein patricischen Gentilversammlung (comitia curiata). In der ersteren gab es nur 193 Stimmen (jede Centurie hatte eine Stimme), die Reichen (I Classe = 98 Stimmen) hatten die Majorität; in den Curiatcomitien stimmte man dagegen viritim (je in einer Curie), so dass die Aermeren die Reichen leicht überstimmen konnten. Vgl. die Timokratie Solon's in Athen ; - 1. εἰς ἀποφασιν γνώμης=zur Abstimmung.

6. ἐπὶ τῆς αὐτῆς προαιρέσεως = derselben (politischen)Ansicht sein.—12. σχισθείεν, sich spalteten, theilten. 17. οὐ μακρὰν ἀπέχον τοῦ ἀδυνάτου

nicht weit ab vom Unmöglichen = fast unmöglich, völlig unwahrscheinlich. 17. τὰ πολλὰ = plerumque. παρείλκοντο wurden nebenher geschleppt, i. e. waren für die Entscheidung ohne Bedeutung. (Das Verb. zunächst von Pferden, die an den beiden äuszersten Enden des Gespanns neben dem Joche ziehen, (σειρα φόροι.)

22. occepit (gewöhnlich magistratum) mit Inf. ähnlich wie urbem oppugnare adortus est. - 23. socerum gener: Tarq. heirathete die Tochter des Servius (Tullia), bemächtigte sich mit Gewalt des Thrones und liess den greisen König ermorden.

resque patrum, quos Servi rebus favisse credebat, interfecit; conscius deinde male quaerendi regni ab se ipso adversus se 3 exemplum capi posse, armatis corpus circumsaepsit. neque enim ad ius regni quicquam praeter vim habebat, ut qui neque 4 populi iussu neque auctoribus patribus regnaret. eo accedebat, 5 ut in caritate civium nihil spei reponenti metu regnum tutandum esset. quem ut pluribus incuteret, cognitiones capitalium 5 rerum sine consiliis per se solus exercebat, perque eam causam occidere, in exilium agere, bonis multare poterat non suspectos modo aut invisos, sed unde nihil aliud quam praedam 10 6 sperare posset. praecipue ita patrum numero inminuto statuit nullos in patres legere, quo contemptior paucitate ipsa ordo 7 esset, minusque per se nihil agi indignarentur. hic enim regum primus traditum a prioribus morem de omnibus senatum consulendi solvit, domesticis consiliis rem publicam administravit, 15 bellum pacem foedera societates per se ipse cum quibus voluit 8 iniussu populi ac senatus fecit diremitque. Latinorum sibi maxime gentem conciliabat, ut peregrinis quoque opibus tutior

[ocr errors]

6.

1. Cic. Philipp. III, 10: supplicia vero in cives Romanos nulla Tarpuinii accepimus, ist willkürliche rhetorische Behauptung, um Antonius, das Gegenbild des Superbus, zu brandmarken. - 3. circumsaepsit, ganz nach dem Muster griechischer Tyrannen.-4. ad ius regni: Er war nicht im rechtmässigen Besitz des Thrones, sondern nur durch Gewaltthätigkeit dazu gelangt; die Gewalt war also sein Recht. metu, Terrorismus; er befolgte den Grundsatz aller Tyrannen: oderint dum metuant. 8. sine consiliis: der König hatte die oberste richterliche und zugleich die Executiv-Gewalt, aber in wichtigen Fällen galt es für Despotismus, wenn er sich keines Beiraths (consilium) bediente. Selbst in der Ausübung der patria potestas verlangte die Römische Sitte in wichteren Fällen stets die Zuziehung eines consilium cognatorum.-10.praedam sperare: Vgl. die Proscriptionen des Sulla und Octavian.-15. domesticis consiliis-nach Cabinetsbeschlüssen. Der Senat hatte keine Executive (inperium), welche allein dem König zustand, er konnte sich also nicht einmal versammeln, wenn der König ihn nicht berief.

[ocr errors]

Er war nur eine berathende Behörde, dessen Beschlüsssen (auctoritas) alle Könige bis auf Tarq. Sup. zu folgen gewohnt waren. Dazu war der König aber durch kein Grundrecht gezwungen, wenn er folgte, so huldigte er nur dem Herkommen. Dion. IV, 33: Tovs τε γὰρ νόμους τοὺς ὑπὸ Τυλλίου γρα φέντας — πάντας ἀνεῖλε· καὶ οὐδὲ τὰς σανίδας (tabulas) ἐν αἷς γεγραμμένοι κατέλιπεν, ἀλλὰ καὶ ταύτας καθαιρεθῆναι κελεύσας ἐκ τῆς ἀγορᾶς διέφθειρεν. ἔπειτα κατέλυσε τὰς ἀπὸ τῶν τιμημάτων εἰσφορὰς (das tributum nach dem Census) nai τὸν ἐξ ἀρχῆς τρόπον ἀποκατέστησε καὶ ὁπότε δεήσειεν αὐτῷ χρημάτων, τὸ ἴσον διάφορον (Summe, Quote) ὁ πενέστατος τῷ πλουσιωτάτῳ και τέφερε. 17. Tarq. erneuerte das Bündniss mit den Latinern u. gewann für Rom Suprematsrechte; dann setzte er die feriae Latinae ein, an welchen 47 Städte Theil nahmen. Cic. de rep. II, 44: etenim illi iniusto domino atque acerbo aliquamdiu in rebus gerendis prospere fortuna comitata est. nam et omne Latium bello devicit et Suessam Pometiam (Volsker) urbem opulentam refertamque cepit et maxima

inter cives esset, neque hospitia modo cum primoribus eorum sed adfinitates quoque iungebat. Octavio Mamilio Tusculano 9

is longe princeps Latini nominis erat, si famae credimus, ab Ulixe deaque Circa oriundus-, ei Mamilio filiam nuptum 5 dat, perque eas nuptias multos sibi cognatos amicosque eius conciliat.

2. Sturz des Königthums. (Ovid Fast. lib. II, 687—852).

Ultima Tarquinius Romanae gentis habebat
Regna, vir iniustus, fortis ad arma tamen.
Ceperat hic alias, alias everterat urbes,
690 Et Gabios turpi fecerat arte suos.

Namque trium minimus, proles manifesta Superbi,
In medios hostes nocte silente venit.
Nudarant gladios: 'Occidite' dixit 'inermem!
Hoc cupiant fratres Tarquiniusque pater,
695 Qui mea crudeli laceravit verbere terga.'

700

Dicere ut hoc posset, verbera passus erat.
Luna fuit. spectant iuvenem, gladiosque recondunt.
Tergaque, deducta veste, notata vident.

Flent quoque, et ut secum tueatur bella, precantur.
Callidus ignaris adnuit ille viris.

Iamque potens misso genitorem appellat amico,
Perdendi Gabios quod sibi monstret iter.
Hortus odoratis suberat cultissimus herbis.
Sectus humum rivo lene sonantis aquae.
705 Illic Tarquinius mandata latentia nati
Accipit, et virga lilia summa metit.

[blocks in formation]
[ocr errors]

Liv. I, 53-54. 691 minimus] Sextus Tarquinius, qui minimus ex tribus erat. proles manifesta, ein echter Sprössling. Superbus ist zugleich das Beispiel tückischer Verschlagenheit u. Verschmitztheit. 692 Die folgende Darstellung hat manche Aehnlichkeit mit Vergil's Schilderung des Sinon. 699 tueatur bella] deutet auf die Bereitwilligkeit, ihn zum Führer zu nehmen.

701 Liv. I, 54: dux ad ultimum belli legitur, ut non pater Tarquinius potentior Romae Romae quam filius Gabiis esset. 703 suberat] regiae. 706 lilia summa] Liv. pa

« IndietroContinua »